Cirkulationspumpar

Cirkulationspumpen är vad som sprider värmen i bostaden, genom att pumpa runt varmvattnet i element eller värmegolv. Den är osynlig för de flesta men arbetar dygnet och året runt. Energiprestandan har utvecklats mycket det senaste decenniet vilket innebär att mycket energi finns att spara. Här presenterar vi de energieffektivaste cirkulationspumparna för villor.

De värden för årsvis elanvändning som anges är ett teoretiskt värde framräknat för respektive pump. Det exakta värdet i praktiken varierar med hus, klimat, isolering, slitage osv och är omöjligt att veta i förväg.

Vår listning av cirkulationspumpar är en del av EU-projektet Top Ten HACKS, med syfte att minska energianvändningen från värme- och kylsystem i hela Europa.

7 produkter
Tips & råd kring cirkulationspumpar

Cirkulationspumpar är osynliga för de flesta, men finns i alla bostäder med centralt värmesystem och drar el dygnet och året runt. Ofta sitter de i flera decennier utan att bytas eller gå sönder, så vilken cirkulationspump man väljer har stor betydelse för energianvändningen och klimatpåverkan under lång tid framöver. Och såklart för elräkningen. Utvecklingen har gått fort och en modern pump kan dra en tiondel så mycket el som en som är tjugo år gammal. När en cirkulationspump väl är installerad och konfigurerad behöver den sällan ses över, men det är viktigt att den blir rätt inställd för att inte dra för mycket energi och bli utsliten i förtid.

Undvik överdimensionerade pumpar
Det är viktigt att inte installera en överdimensionerad pump, som också den drar mer energi och kan slita på värmesystemet. Pumpar avsedda för höga flöde blir mindre energieffektiva när de körs med lägre flöde, liksom pumpar som körs med högre flöde än vad bostadens värmesystem kräver. Välisolerade villor/enfamiljshus har mycket sällan behov av högre maxflöde än ca 1 m3/h. Ta hjälp av en energirådgivare eller installatör om du är osäker. Se även till att värmerör är välisolerade, åtminstone i källare och andra ytrymmen som inte behöver värmas upp aktivt.

Värmezoner
Det är smart att dela in hemmet i värmezoner. Till exempel kan det vara skönt att ha lite lägre temperatur i sovrummet, medan man vill ha varmare i badrummet. Rum som sällan används kan vara betydligt kallare, så kan man dra upp temperaturen när det behövs. Det finns timers och "intelligenta termostater" som gör detta automatiskt. Vill du minska energiåtgången (och räkningen) rejält kan du testa att sänka temperaturen nån grad i hela bostaden. Värmen du får från en tjock tröja eller ett par långkalsonger är billigare.

Element eller golvvärme?
Moderna hus har ofta inbyggd golvvärme, som innebär att hela golvet fungerar som ett värmeelement, där varmt vatten rör sig i långa värmeslingor. Värmegolv är i regel effektivare än traditionella element (som också kallas radiatorer), eftersom vattnet inte behöver vara lika varmt, men är dyrt och krångligt att installera. I äldre hus kan det vara svårt av tekniska skäl eller byggnadsvårdsskäl att installera golvvärme, och då fungerar traditionella element bra. Anpassa elementen efter rummets storlek och värmebehov – stora element med mycket yta för stora rum och mindre element för små rum eller rum som inte behöver värmas så mycket. Ställ inga möbler eller liknande framför elementen. Det är också viktigt att elementen har riktiga termostater. En del äldre element har manuella kranar som inte anpassar värmen till önskad temperatur.

I många värmesystem kan det samlas luftbubblor som med tiden gör att vattnet cirkulerar dåligt och uppvärmningen blir ineffektiv. Därför är det bra att med jämna mellanrum avlufta systemet. Det görs enkelt med en luftnyckel på elementen (särskilt de längst upp i huset). Ofta finns även en avluftningsskruv i anslutning till panna eller ackumulatortankar.

Isolering och värmeåtervinning
Det enklaste, billigaste och mest hållbara sättet att få god värmekomfort är minska värmeförlusterna och därmed behålla mer värme inuti bostaden. På så sätt kan vi minska energin vi använder för uppvärmning och ändå ha en behaglig temperatur. Värmen i våra bostäder försvinner genom byggnadsskalet (tak, väggar och golv) och genom ventilation, fönster och liknande. Vilka av dessa byggnadsdelar som läcker mest varierar mellan olika hus, men den vanligaste smitvägen är genom tak och fönster. Tilläggsisolering kan innebära stora minskningar i energiförluster, men det är viktigt att den görs på rätt sätt. Har du eget hus, prata med din kommunala energirådgivare för att få en gratis översyn och se vilka åtgärder som gör störst skillnad. I hyreslägenheter kan du prata med hyresvärden och påpeka både miljöfördelerna och de ekonomiska fördelarna med mindre värmeförluster.

Moderna hus har ofta ventilation med värmeåtervinning. Det innebär att luften som ventileras ut ur huset värmer upp den kalla friskluften som kommer in genom en värmeväxlare. Det är viktigt att detta system är rätt inställt för att du ska få bra komfort och luftkvalitet. I äldre hus kommer ofta friskluften rakt in genom öppna ventiler eller otätheter i fasad och fönster. Även detta kan du få råd kring av en energirådgivare.

Upplevelsen av värme
Komforten i en bostad styrs av hur vi upplever värmen, snarare än temperaturen i sig. Hur vi upplever värme beror t ex på material i och täckning av golv, väggar och fönster. Mattor på golven är ett av de enklaste sätten att få rum att upplevas som varmare. Dragiga golv i äldre trähus beror ofta på att det sågspån (eller liknande material) som använts som golvisolering sjunkit ihop under årets lopp. Detta går ofta att åtgärda relativt enkelt och billigt genom att fylla upp med så kallad lösull, som är tillverkad av återvunnet tidningspapper och funkar bra ihop med trähus där det är viktigt att materialen andas. Även vägg- och fönstertemperatur kan göra att rummet upplevs som kallare även om temperaturen inuti själva rummet är hög. Vill man undvika det arbete och de kostnader som tilläggsisolering och fönsterbyte innebär kan man komma långt med exempelvis hängande textilier, gardiner och tätningslister.

Sortimentet av cirkulationspumpar på Top Ten uppdaterades senast sommaren 2022.
Top Tens kriterier för cirkulationspumpar finns här.