Norge vann med en hårsmån!

Under april 2022 anordnade Top Ten Sverige, tillsammans med energismart.no, en tävling. Ett quiz skulle besvaras av både norrmän och svenskar, med tio frågor om energisparande och hållbar uppvärmning. Sverige fick en medelpoäng på 6,22 av 10 möjliga, medan Norge knep segern med 6,67. Betyder det att norrmän vet mer om att spara energi än svenskar?

Norges och Sveriges flaggor


Vill du prova quizet själv? Gör det nu på direkten, innan du läser vidare.

Uppvärmning i Sverige och Norge
Första frågan handlade om vilken sorts uppvärmning som är vanligast i svenska respektive norska hem. Här är det skillnad mellan länderna – i Sverige är fjärrvärme vanligast (90% av alla flerfamiljshus och mer än hälften av samtliga hus) medan direktverkande el är vanligast i Norge. Det verkar också norrmännen känna till, då hela 94% svarade rätt. Tre fjärdedelar av svenskarna visste att fjärrvärme är vanligast. I både Sverige och Norge värms också många bostäder upp genom eldning. Där kände två tredjedelar av både svenskarna och norrmännen till att naturgas leder till större klimatutsläpp än ved och pellets.


Svårare med värmepumpar och värmeläckage
När det kommer till luftvärmepumpar var kunskapsnivån lägre. Frågan gällde när en luftvärmepump är som mest effektiv, och i båda länderna gissade de flesta på ”under vintern”. Men eftersom en luftvärmepump hämtar värme ur utomhusluften blir den effektivare ju varmare det är ute, det vill säga på sommaren. Lite o-intuitivt kan man tycka, och opraktiskt, eftersom behovet av värme är större på vintern. Nästa fråga handlade om värmeläckage i våra bostäder. Där segrade svenskarna, som visste att fönster och dörrar är den vanligaste flyktvägen, tätt följt av tak. I Norge var frågan lite annorlunda ställd, och kanske var det därför de flesta svarade ”gjennom vinduer og vegger” i stället för det korrekta ”gjennom tak og loft”. Och frågan är inte självklar. Även i Sverige betraktades tak som den största flyktvägen för värme för ett par decennier sedan. I praktiken skiljer det sig naturligtvis från hus till hus, och vill man göra nåt åt sitt värmeläckage kan man kontakta sin kommunala energirådgivare.

Infraröd bild på husfasad där fönster och dörrar läcker värme


Skillnader i elanvändning
På frågan om vilket nordiskt land som använder mest energi per person och år visade norrmännen återigen självinsikt – hela 93% visste att Norge låg högst, med 23 000 kWh per person och år jämfört med svenskarnas 13 000 kWh och danskarnas 6000 kWh. Svenskarna var mer osäkra i sina svar, men strax över hälften gissade ändå på Norge. Att siffrorna skiljer sig så åt mellan länderna beror till viss del på skillnaderna i klimat, men även på faktorer som elpris och energipolitik. Många i Norge fick skyhöga elräkningar när energipriserna sköt i höjden under vintern 2021-2022, med månadskostnader uppåt tjugo tusen norska kronor för en vanlig villa. Just vad gäller elpriserna blev det oavgjort mellan svenskar och norrmän i frågan om vilket land i världen som har högst elpris – två tredjedelar i båda länderna gav det rätta svaret Tyskland. Något större skillnad var det i frågan om hur stor av uppvärmningen inom EU som kommer från fossila källor. 67% av svenskarna och 55% av norrmännen gav rätt svar, som var ”ungefär 75%”. Att fossilandelen är så mycket högre på EU-nivå kan delvis förklaras av att Sverige och Norge har förutsättningar för vattenkraft som saknas i resten av Europa.

Vatten strömmar genom ett vattenkraftverk


Energieffektivisering viktigare än ny elproduktion
De sista frågorna var ganska olika formulerade mellan länderna och det är svårt att dra några generella slutsatser, mer än att både svenskar och norrmän tycks prioritera energieffektivisering högre än utbyggnad av förnybar energi, något som stämmer väl överrens med synsättet hos Top Ten både i Sverige, Norge och övriga Europa.

Vill du också testa dina energikunskaper? Gör quizet här.