Svar: Ett fönsterbyte kan innebära stora ingrepp i husets uttryck och utseende. Att då istället komplettera de ursprungliga fönstren med en tredje glasruta eller byta ut det inre glaset mot ett energisparglas eller isolerruta kan vara en bättre lösning.
Svar: Energieffektiva fönster har två eller tre glas sammanfogade i en isolerruta. Mellanrummet i isolerrutan är gastätt tillslutet och ofta fyllt med ädelgas för att minska värmeförlusten. Fönstret släpper in solvärmen men rumsvärmen får svårare att tränga ut. Energieffektiva fönster minskar även risken för så kallat kallras och isolerar ljud bättre än ”vanliga” fönster.
Svar: Välj en lampa med låga Kelvin-tal (2700K) och med ett watt-tal på 11-15 W.
Svar: Nej. Lågenergilampor och LED-lampor är effektivare och håller mycket längre. Dessutom finns båda dessa alternativ med socklarna GU10 och GU5.3. Halogenlampan är lite oförtjänt populär i Sverige och blir allt vanligare i våra hem, till exempel över diskbänkar och som spotlights. Men LED och lågenergi är som sagt smartare. Genom att byta fem halogenlampor till lågenergilampor kan du spara mer än 300 kr per år.
Svar: Nej, du sparar el och pengar genom att släcka onödig belysning.
Svar: Lamporna innehåller avancerad elektronik och får inte slängas i vanliga hushållssopor. Lämna i stället in dem i en affär som säljer sådana lampor eller till separat insamling av elektronikavfall.
Svar: Till skillnad från LED-lampor och de flesta andra lampor i hemmet innehåller lågenergilampan kvicksilver. Om lampan är hel kommer det inte ut något kvicksilver, men om den går sönder kan kvicksilvret läcka ut.
Vädra rummet och torka upp lampresterna med en fuktig trasa. Använd inte dammsugare. Se till att lampresterna inte kommer i kontakt med huden.
Köp gärna lampor som har ett yttre skyddshölje. Det hindrar att kvicksilvret läcker ut om lampan skulle gå sönder. Du kan också välja andra typer av lampor som inte innehåller kvicksilver, till exempel LED.
Svar: Kylar och frysar drar mycket energi och dessa produkter var de första att blir energimärkta när märkningen i skala A till G infördes 1995. Senare infördes både A+, A++ och A+++ för kylar och frysar, vilket visar att de är ännu energisnålare än A.
År 1995 låg de flesta kyl/frysar i energiklass C. Om man byter ut ett sådant 16 år gammalt skåp mot ett nytt A+-märkt skåp kan man minska sin energiförbrukning för skåpet med runt 50 procent.
Svar: I kylen rekommenderas +5 grader och i frysen -18 grader.
Svar: Välj ett skåp i energiklass A++ eller A+++
Ställ in rätt temperatur i både kyl och frys. I kylen rekommenderas +5 grader och i frysen -18 grader.
Frosta av frysen när det är is i den. Det är också bra att torka baksidan på kylen och frysen.
Ska du tina upp mat från frysen? Ta ut den i god tid och låt den tina i kylen.
Svar: En tv-apparat kan innehålla kvicksilver. Du kan undvika kvicksilvret genom att köpa en LCD-tv med lysdioder som ljuskälla, även kallad LED-tv. Var också noga med att lämna din trasiga tv till återvinning så att kvicksilvret kan tas om hand istället för att hamna i naturen.
Svar: Koppar, aluminium och järn används som råvara i nya produkter. Glas från bildrörsprodukter materialåtervinns. Ädelmetaller som silver och guld kan återanvändas i nya produkter. Plast går till energiåtervinning. Farliga ämnen som kvicksilver tas om hand istället för att hamna i naturen.
Svar: Du skaffar enkelt Bra Miljöval-el från sol, vind och vatten genom att prata med ditt elbolag. Att få el märkt med Bra Miljöval kan kosta runt tio kronor per månad. Här hittar du en lista över de elbolag som erbjuder el märkt med Bra Miljöval.